En vecka iväg

Fyra familjer - åtta vuxna, nio barn... en vecka tillsammans, skidor, snö (som igår inleddes med spöregn :)

Förra årets skidvecka mådde jag inte alls bra. I år är det inte längre så. Värme och trygghet tillsammans med de andra. Rädslan och paniken, att jag inte skulle kunna och klara att vända det som kändes helt omöjligt, är nästan helt borta.

Ett kliv vidare

Väntar på smågrabbarna som är på sitt gymnastikpass. Att jag skulle bli mamma till två småbus som ger sig allt längre ut i världen :) Åååå... mamma.... du pussas för mycket brukar äldsta grabben säga samtidigt som han stryker bort mina pussar och ler.

Kommer troligtvis fatta beslutet att ge mig på de procent som kvarstår och börja jobba heltid igen om ett par veckor. Otroligt skönt att känslan finns där att det är möjligt och att jag verkligen vill. Om det kommer att hålla - självklart finns det inga garantier, måste testa för att få veta.